fredag 25 februari 2011

Skolplikt i Sverige...

Jag blir både frustrerad och glad över att se på serien om klass 9a som visas på Svt på måndagar, med repris på kanal 24 på fredagar.
Serien handlar om en skolklass i Örebro. 9 av 10 elever har inte godkända betyg vilket betyder att de inte kan söka vidare till det program/gymnasium de vill. Vilket även betyder att de minimerar sina chanser att få det yrke de önskar.
Alla ungdomar har framtidsdrömmar, men för dessa är drömmarna förmörkade av att betygen inte räcker till. Var ligger ansvaret?

En pojke får meddelat att han troligtvis har dyskalkyli. Det får han reda på i NIAN!! Han har alltså gått åtta år i skolan och ingen har larmat om detta, hur är det möjligt?
Jag kan bara tänka mig hur han mått under alla år. Vilken ångest han haft på lektionerna när han suttit och inte förstått, hur hans självkänsla gått ner till botten. Tyst och ovetandes om hur han ska lösa det.

Varför ser inte ledningen att elever och pedagoger behöver resurser och support? Frågade en lärare för inte så länge sedan, om de efterfrågar hjälp, svaret blev nej. Det är ingen lärare som vill visa att de inte klarar uppgiften. Då blir det svårt för rekorn att se behovet, speciellt när de inte visar sig i klassrummen, vilket inte skett i det här fallet heller. Rekorn på Mikaelskolan: Jag tror på de här eleverna. Hur man kan säga något sådant när man sett deras resultat, är en orimlighet för mig?

Om jag inte skulle göra mitt jobb, dag efter dag, då skulle min chef ifrågasätta mig. Vi skulle troligtvis komma fram till en lösning.
Men i skolan rinner eleverna bara igenom systemet. Det finns hur många vuxna människor som helst som kan reagera men nej, ingen gör det?

Räddningen för den här unika klassen är tre specialpedagoger.
Det som är sorgligt är de skolor som inte vaknat ännu. De som fortfarande skickar ut massor av elever med ej godkända betyg.

Vad kan en förälder göra, jo visa att ni vill samarbeta, visa intresse, kräv information och ledarskap.
Alla ungdomar har olika mognad och svårigheter. Alla vi tillsammans ska föra Sverige framåt. Gå in på www.svtplay.se och se dessa program. Det är fyra avsnitt hittills.

onsdag 23 februari 2011

Snoooor....

En annan har ju gått ock skrytit med att man inte drabbats av någon förkylning. Förra året var jag inte sjuk - trodde det skulle hålla i sig, men icke!
Nu ligger på både sonen ock jag, lägenheten är fylld till bredden med näsdukar. Ska in en sväng till jobbet i alla fall, måste ju styra upp en del saker sedan blir det sängen igen.
Snöörvel!
Stockholm: -18 C
Nuvarande: sol
Vind: V, 1 m/s
Luftfuktighet: 85 %

måndag 21 februari 2011

P3 med Hanna Andersson...

Idag ringde hon upp en dam som är en rolig en, nämligen Amelia. Amelia är lite galen, rak, framfusig och helt oförsiktig i sina uttalanden.
De diskuterade SPA. Vissa gillar det andra inte.
Amelia tyckte att SPA är en onödigt och troligtvis brist på närhet. Vi borde göka lite mera. Leva som Karl-Oscar och Kristina, nära varandra. Smeka, massera och gosa mer med varandra - då behövs ingen SPA!
Och alla vill inte ha det heller..
Ormgrop i soffan, när man ligger under samma filt i soffan, pillrar i håret, masserar och bara myser... det gillar jag, kanske är det därför jag inte går på SPA? Vad vet jag??

söndag 20 februari 2011

Middag hos syster...

... det var riktigt lyckat. Vi var totalt 13 personer plus en massa barn...

onsdag 16 februari 2011

Uppåtpuffar...


Du är väldigt bra på att åka skidor.
Du har en bra kvinnosyn, vilket några i din klass måste arbeta på.
Du har en jeust stil mot dina klasskamrater.
Du har den bästa matematikuppställningen i hela skolan. Det ser alltid jäkligt snyggt ut i dina böcker.
Du ser hel och ren ut, det är plus för en gammal tant som jag.
Du är jäkligt rolig.
Ditt skratt smittar av sig.
Du är modig.
Du är inte skrytsam.
Du är crazy maaaaan and I like it!!
Du är cool.
Du tänker alltid på andra.

Skrev upp allt som jag fått höra den senaste tiden, ska plocka fram de här raderna när dagarna känns tunga och allting känns hopplöst. För så är det när man växer upp, hit och dit, upp och ner... men förhoppningsvis är det mest upp!!
Kram

tisdag 15 februari 2011

Måndag 14 febr Afrikansk dans

Afrikans dans med Lida, det var kul, men jag tog det jäkligt lugnt.
Vill ju inte gå och halta hela veckan som jag gjorde sist.

Bjuda till ...


Man ska bjuda kroppen på något gott så att själen har lust att bo i den // Renée Voltaire

måndag 14 februari 2011

Alla hjärtans dag!

Fick den här latten när jag var och fikade med en gammal arbetskamrat för några veckor sedan. Gulligt, när det bemödar sig med att fixa till kaffet så här.
Det är måndag och väldigt kallt, jag vet. Men solen skiner och snön är vit och full av kristaller.
Sambo fick Årechoklad i en rosa strut i morse, Jag gillar dig, stod det på den. Sedan hittade jag ett klockrent kort till honom också. Knölade in allting i påsen med frukostmackan.
Dottern fick en strut nerskickad till Österrike och sonen får sin i kväll. Den har jag lagt under kudden, med ett kort som det står, jag älskar dig härifrån till månen och tillbaka. Han har varit i Hassela och åkt skidor med klassen så han lär väl vara mör i kroppen när han kommer hem.

söndag 13 februari 2011

Söndag 13 febr Zumba m Kia

Härligt svettigt och kul!

fredag 11 februari 2011

Tjänster och gentjänster...

I dag hoppas jag att en viss busschaufför har dåligt samvete.
Som vi alla vet så har det kommit ½ meter snö i Stockholm, vilket betyder att SL's trafik står lamslagen. Plogbilarna jobbar för fullt med det räcker inte till. Alla ska ju till jobb och skola. Vi står och fryser vid en busshållplatsen vid E4:an en taxi stannar till, erbjuder några skjuts in till stan samtidigt som han säger, det går inga bussar.
Då kommer det en flygbuss från Arlanda, han stannar och släpper av en passagerare. En tjej lösgör sig från gruppen och frågar om han kan ta emot de som står och väntar.
Men nej inte det!!
Han kör vidare med 3 passagerar på bussen, en kille på bussen rycker på axlarna och skakar på huvudet.
Dålig stil tycker jag. Det kan inte vara så svårt att tulla lite på reglerna en dag som denna, vi kan väl hjälpas åt?
Hoppas du får mardrömmar och jag hoppas att du blir stående någon gång och inte får hjälp, jag hoppas att du kommer ihåg den här dagen då.
Hjälpa inte stjälpa heter det ju!!

Fredag 11 febr Simmade 1000 meter

The Kings Speech


Albert - hertigen av York.
En stammande kung, en stark kung, en kärleksfull kung som övervinner sin stamning och får folkets hjärta, detta tillsammans med sin nyfunne vän och talpedagog. I love!!
Att kungen spelas av Colin Firth gör ju inte det hela sämre, han tolkar den här rollen perfekt.

torsdag 10 februari 2011

Recidens Evil



Har inte sett den sista After Life 3D, måste ju göra det. Det är ju som Änglagård, jag bara måste se alla när jag lidit mig igenom de andra två. Nej skojar bara, jag tyckte om filmerna de liknade tjocka släkten på något sätt. Pengar, skvaller, vem är pappa till vem, markägare och uppkomlingar som tror att de är något, osv osv.

tisdag 8 februari 2011

En hederlig Nokia...

Jag köpte ju en Htc i somras.
Jag tog kort och satte in på fejan, pratade, kollade mailen mm, men när jag skulle sms'a så gick det bara inte. Du orkar inte lära dig helt enkelt, sade de som vet.
Men om man alltid har en hund i ena handen så gäller det att kunna hantera nallen med en hand vilket var totalt omöjligt. Antingen har jag en minimal hand och korta fingrar eller så var det oviljan att lära mig, vet inte? Men hittills har jag aldrig sett ngn som hanterar sin HTC, Samsung, Iphone med en hand, så jag tror att det är svårt för de flesta.
Htc fick landa i sonen ficka och det blev han glad för...
Jag tog tillbaka min gamla Sony, som botade om sig 4 ggr per dygn och bara jävlades. Den stod jag ut med i ytterligare 4 ½ månad.
Men nu har jag faktiskt en ny nalle, en kombi, dvs både tought och med vanliga knappar weeeiiii vad glad jag är över den. Passar mig perfekt!!
Kommer nog aldrig glömma när min väninna skulle köpa en nya nalle.
Killen frågar, ringer du med din mobil?
Hon tittade på honom och svarar, jaaa vad skulle jag annars göra?
Killen säger, njaa de finns ju de som läser, bloggar, sms'ar, fotar och läser mailen mest.
Hon svarar, nej jag ringer... bara. Jag har en dator på jobbet och hemma det räcker, resten av tiden ska jag vika åt träning och social utveckling...haha!
Om han hade frågat mig skulle jag svarat, sms'ar... Ja, jag sms'ar, mms'ar och fotograferar väldigt mycket och ofta. Så nu har jag ÄNTLIGEN en engreppsvänligt mobil som går att hantera med EN hand. Smaken är som baken - delad. Tur att mobiltillverkarna förstått det.

I'm back...

Back to the roots... Det är ju helt fel egentligen, men för mig känns det rätt.
Redan som 5-åring dansade jag tango och foxdrot. Lite stela danser där bröstkorg och rygg ska vara långa och höfter ovanför fötterna. I pardans så vill det sig att man kan stegen perfekt vilket betyder att det finns ytterst liten plats för spontanitet.
I början på 90-talet så började jag dansa afrikansk dans och det var underbart. Jag trodde att jag var smidig och mjuk, men ack vad jag bedrog mig. Vi dansade till musik från Senegal och där satt en rastafari och trummade för brinnande livet medens vi dansade loss. Det var tider det!
Afrikansk dans är en lättsam dans med fokus på rumpa, bröst och armar. Helt plötsligt så gjorde det ingenting att den stod ut och levde sitt eget liv. Ju större rumpa desto bättre!!Jo så är det!
Jag har alltid fått höra att jag har en rumpa som en svart kvinna, jag håller med. Förr kunde man sätta en back bira på svanken, nu är den lite plattare dock.
Det jag också älskar med denna dans är att klädkod inte existerar. Du behöver linne och byxor, vill man har mer fokus på höfterna så sätter man en sjal runt. Puma, Nike, Asics och Casall är ett minne blott, billigt och bra med andra ord.
Nu har gymmet där jag tränar fått in en tjej som är otroligt duktig, så varje måndag dansar jag livet ur mig. Shake your butt my friend, you will like it!!

söndag 6 februari 2011

Feuerwehrball 2011 in Axams

Varje år arrangeras en bal tillsammans med den frivilla brandkåren i Axams, Österrike. I år var vår dotter med, hon är den söta flickan till vänster. Hon vet inte riktigt varför de har svarta masker, det var ett tema för i år.
Kolla in hatten, det är nog bland det störta jag sett, som en tårta!!

lördag 5 februari 2011

Halv sju hos oss...



Fyra buketter tulpaner gör sitt...
Så nu är det bara till att börja laga mat.
Till förrätt blev det ett glas bubbel, kex och tapenade.
Till varmrätt blev det Cubansk pollogryta ala sister.
Till efterrätt blev det vaniljdoftandemaskarponekräm (oj vilket långt ord..) och färska jordgubbar.
Svåger med fru kom, åt, skrattade och mös med oss hela kvällen. Det blev en toppen middag. Vi fick tom en pratstund med dottern och det gillades av alla.
Senare på kvällen kastade vi fram godis och det går ju alltid hem hos dem som är födda på 60-talet, godis är gott!!

fredag 4 februari 2011

De har hittat hem...

Sonen fick ett meddelande på fejan.
-Går du omkring med Crocs i skolan?
-Ja, hur kallt som helst!
-De finns hos mig, du letade dåligt när du gick hem!
-Broooooooooor vad glad jag blir!
-Jag vet, jag är bäst på att leta skor!
-Tack!
-Tack!

torsdag 3 februari 2011

Puss och plopp!!

Jag behöver väl inte skriva mer?

tisdag 1 februari 2011

Besök fr näringslivet i en gymnasieskola någonstans i Sverige...

Den första killen kom in, försenad. Med ett skrikande barn på armen, för dagis hade stängt, vilket han missat. Hans Powerpointpresentation var borta så det blev inget med det. Han pratade så gott han kunde och försökte överrösta sitt protesterande barn. Summa usel presentation!!
Den andra killen kom efter lunch, han var ännu sämre än den första.
Alltså var får de tag på de här människorna och hur kommer det sig att de söker sig till skolor för att göra en presentation om vad de jobbar med när de är usla på att hålla ett föredrag, och ännu värre, helt oförberedda?!?!
Jooo du så att.....
Härligt med ungdomar som ställer krav och tänker och tycker lite...

På bussen...

Två killar runt 20 pratar.. Förlåt att jag tjuvlyssnade men det var både lärorikt och roligt måste jag säga.
- Jag ska bli som min farfar. Pappa sa att jag kunde ringa honom när jag hade en fråga om kol i skolan. Sagt och gjort, jag ringde. Det slutade med att jag fick åka dit och han pratade om allt annat förutom kol. Snacka om att bli överkörd på ett vänligt sätt.
- Jag brukar säga till min mamma att hon ska ta den korta versionen. Hon har en förmåga att bli jäkligt långrandig. Menar, vi är ju uppfostrade, men visst behöver man en tillsägning ibland, men inte värsta långa uppläxningen.
De skrattade och hade kul tillsammans, och de som var 40+ fick lite att fundera på kan jag säga.